Impulsivitet = man vet aldrig vad man kan tänkas göra härnäst.

Japp jag har rakat bort håret på ena sidan av mitt huvud.. eller ah inte jag då utan min kära kompis Sanna. Jag fick bara för mig helt random att jag skulle göra det, visst det krävdes en del övertalning för att jag verkligen skulle ta itu med det. Jag tror jag ångrade mig ungefär 20 gånger på 10 minuter precis innan det var dags att starta rakapparaten. Det var en hemsk och dramatisk kväll, mitt hår var så långt och fint och jag hade en extremt bra hårdag på den lilla fläcken. Jag började nästan gråta när jag såg de vackra röda tussarna falla ner från mitt huvud. Jag tänkte något i stil med "Nu är jag snart skallig" , "hon kommer slinta med rakapparaten", tänk om det blir fult" och "tänk om man ser min skalle genom håret". Sanna försökte trösta mig, men mest skrattade hon nog åt mig och mina barnsligheter. Men nu i efterhand så är det ju absurt att hon var tvungen att övertala mig och samt trösta mig genom det hela. Eftersom jag är extremt nöjd och trivs skit bra i mitt hår så här. Nackdelen är ju att det är inte så vackert när jag vill att det ska växa ut, det lär ju dröja innan mitt hår är jämt igen och jag och Sanna är ännnu mera lika varandra nu också...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
sannaleevin -

Impulsivitet = man vet aldrig vad man kan tänkas göra härnäst.

Japp jag har rakat bort håret på ena sidan av mitt huvud.. eller ah inte jag då utan min kära kompis Sanna. Jag fick bara för mig helt random att jag skulle göra det, visst det krävdes en del övertalning för att jag verkligen skulle ta itu med det. Jag tror jag ångrade mig ungefär 20 gånger på 10 minuter precis innan det var dags att starta rakapparaten. Det var en hemsk och dramatisk kväll, mitt hår var så långt och fint och jag hade en extremt bra hårdag på den lilla fläcken. Jag började nästan gråta när jag såg de vackra röda tussarna falla ner från mitt huvud. Jag tänkte något i stil med "Nu är jag snart skallig" , "hon kommer slinta med rakapparaten", tänk om det blir fult" och "tänk om man ser min skalle genom håret". Sanna försökte trösta mig, men mest skrattade hon nog åt mig och mina barnsligheter. Men nu i efterhand så är det ju absurt att hon var tvungen att övertala mig och samt trösta mig genom det hela. Eftersom jag är extremt nöjd och trivs skit bra i mitt hår så här. Nackdelen är ju att det är inte så vackert när jag vill att det ska växa ut, det lär ju dröja innan mitt hår är jämt igen och jag och Sanna är ännnu mera lika varandra nu också...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!